Tankar om skrivande
Ännu en sommar är på väg att ta slut. När jag skriver de här raderna är det sista veckan på mitt sommarvikariat som nöjesredaktör på TTELA. Vad som händer härefter är mer osäkert. Nedskärningar präglar ju branschen som bekant. Men jag hänger i. Gissningsvis kommer jag kunna vara kvar här i Trollhättan ett tag till.
Annars är min ambition att använda delar av hösten till att staka ut en riktning för mitt framtida yrkesliv och ta reda på vilken typ av journalist jag är - och vilken typ jag vill vara. Vad är viktigt? Underhålla? Informera? Skriva snyggt?
Vilka är de viktiga frågorna? Vilka vinklar vill jag täcka upp?
Den senaste tiden har jag funderat mycket på de saker som för mig är självklara och därigenom präglar mina texter. Som att jag är man, heterosexuell, vit och medelklass. Givetvis gör det att jag skriver på ett särskilt sätt, vilket är ungefär samma sätt som majoriteten av journalistkåren gör.
Jag vet att det på vissa redaktioner räknas på vilka som syns och hörs i tidningen - så att det blir jämnt antal från samhällets olika grupper. Det är en beundransvärd ambition, men jag undrar om inte det bara blir en slags konstgjord andning. Man måste nog förstå varför det är viktigt att alla får synas i tidningen. Och den förståelsen måste gå djupare än att räkna olika människor. Man måste helt enkelt förstå olika människor. På så vis blir ingenting konstigt eller exotiskt. Tror jag.
